Knesset
Knesset (Israels enkammarparlament) är landets lagstiftande organ. Knesset, med sina 120 medlemmar, har sitt namn från Knesset Hagedolah (Stora Församlingen), det representativa judiska rådet som sammanträdde i Jerusalem med Ezra och Nehemiah under 400-talet f Kr.
Val till Knesset sker i allmänna val vart fjärde år.
Regeringen
Den verkställande myndigheten är regeringen som har hand om interna och utrikes affärer och frågor som är viktiga för landets säkerhet.
Regeringsbildning. Alla regeringar har besått av en koalition av olika partier då inget parti fått tillräckligt många röster för att bilda en egen regering.
Val
Allmänna val till Knesset hålls vart fjärde år och baseras på en röst på ett parti (ej personval). I varje val röstar mellan 77–90% av registrerade röstberättigade.
Rättsväsendet
Rättsväsendets självständighet garanteras i lag. Domarna utnämns av presidenten på rekommendation av en nomineringskommitté som består av domare från Högsta domstolen, medlemmar ur advokatsamfundet samt offentliga personer. Utnämningarna är permanenta med en obligatorisk pensionsålder på 70 år.
Domstolsväsendet
Specialdomstolar finns för trafik, arbetsfrågor, ungdomar, militärer , kommunala angelägenheter och administrativa frågor.
Religiösa domstolar: familjerätt (äktenskap, skilsmässa, underhåll, förmyndarskap, adoption osv). Det finns judiska rabbindomstolar, muslimska shariadomstolar, drusiska religiösa domstolar, kristna domstolar inom de tio erkända kristna trossamfunden i Israel.
Magistratdomstolar: handlägger tvistemål och enklare brottsmål.
Distriktsdomstolar: handlägger överklaganden från magistratsdomstolarna och är första instans i viktigare tviste- och brottsmål.
Högsta domstolen: Sista instans för överklaganden, frigivning, yrkanden mot regeringsorganet och kan handlägga mål som så väg första som sista instans.
Landets lagar
När landet fick sin självständighet 1948 antogs The Law and Administration Ordinance vilken fastslog att lagar som antagits innan statens tillkomst skulle förbli giltiga om de inte stred mot principer som antagits i Israels självständighetsförklaring eller skulle komma i konflikt med gällande lagar som antagits av Knesset. Lagsystemet innehåller därför rester från ottomanska lagar, brittiska mandatlagar som införlivade en stor del av engelsk allmän lag, delar av judisk religiös lag samt en del aspekter från andra system. Det nuvarande lagsystemet är det största delen av den självständiga författningen och rättspraxis som tillkommit sedan 1948.
Statsåklagaren
Regeringens juridiska system leds av Statsåklagaren som har uteslutande mandat att representera staten i alla större kriminella, civila eller administrativa frågor. Regeringen måste avstå en åtgärd om Statsåklagaren anser den vara olaglig, såvida inte rätten dömer annorlunda. Även om Statsåklagaren är utsedd av regeringen verkar denne självständigt från det politiska systemet.
|